Känner inte igen mig..

Nej, enda sen jag kom hem för en och en halv vecka har jag inte känt mig 100 %, varken fysiskt eller psykiskt. Jag talade i förra inlägget om meningslösheten som jag kände lite inför allt. Det har delvis gått över, en hjälpande faktor till detta var ett möte förra veckan med Elimu, den förening som studenterna som var i Kenya förra året startade. Vi ska bli aktiva i den nu och då kände jag verkligen mig taggad efter detta möte :) Det var något jag behövde tror jag, känna att jag behövdes där. Skapade mening.

Men fortfarande känner jag med inte alls som mig själv. Jag har för det första dragit på mig någon magbakterie eller fått något slag av magbesvär efter resan, var på vårdcentralen idag och fick ta masser prover och sänka m.m. Sen imorn blir det ett avföringsprov. Antagligen är detta något som påverkar mig och hur jag känner mig just nu, och även hur jag känt mig tidigare (då jag haft problem sen vi kom hem). Men iom dessa prov hoppas jag få klarhet i vad det kan vara. De spekulerar i allt från parasitbakterie till laktosintolerans eller sk. IBS-mage. Hoppas bara de finner vad det är snarast och att det kan gå över.

Just nu är jag påväg att böla hela tiden, känner mig matt i kroppen, svag i alla muskler, omotiverad till allt. Har inte öppnat en bok än, sedan jag kom hem och träningen står still: spinning igår men det är det enda. Tycker att det är ganska otäckt när jag inte känner igen mig själv, varken psykiskt eller fysiskt. Känner mig liksom väldigt deppig till och från, det var längesen jag kände så.

Började typ lipa förut av att jag har så fina vänner som verkligen bryr sig om mig!! Känner inte riktigt att jag har fått en tillräcklig dos av dem på bästa sätt ännu, men det hoppas jag jag får nästa vecka!! De är sååå bra.

Ja, ytterligare en helg hemma. Suck. Skulle ju på konvent, men det funkar ju inte riktigt nu :(
Men jag måste tänka på att bli bra istället för att bli värre!
Men det känns tråkigt.

 

Saknar det!!

PUSS