Varför?
Sitter i min mörka lägenhet, som egentligen inte alls är så mörk i vanliga fall… Men ikväll är den mörk, igår var den mörk och även lite dagen innan det… Vissa dagar trivs jag som fisken i vattnet och det bubblar i mig av lycka när jag befinner mig i lägenheten, som är min bara min.. Men de dagarna förutsätter att jag är på ett bra humör, att inget har gått emot mig… Mitt humör eller välbefinnande reflekteras i min miljö..Mitt humör är inte på topp och har inte varit det de senaste dagarna… eller jag köpte ett par byxor idag i hopp om att det skulle få mig på topp… och i stunden, kanske en timma, var det på topp men sjönk sedan…
Sitter i min mörka lägenhet, som egentligen inte alls är så mörk i vanliga fall… Men ikväll är den mörk, igår var den mörk och även lite dagen innan det… Vissa dagar trivs jag som fisken i vattnet och det bubblar i mig av lycka när jag befinner mig i lägenheten, som är min bara min.. Men de dagarna förutsätter att jag är på ett bra humör, att inget har gått emot mig… Mitt humör eller välbefinnande reflekteras i min miljö..Mitt humör är inte på topp och har inte varit det de senaste dagarna… eller jag köpte ett par byxor idag i hopp om att det skulle få mig på topp… och i stunden, kanske en timma, var det på topp men sjönk sedan…
Jag funderar över en situation om och om igen… jag vet (och alla säger så) att jag inte borde bry mig men jag måste bearbeta det lite… jag har mycket frågor och analys som måste ut och bloggen är ju ett bra tillfälle att spy ut på….
Jag kan inte förstå hur kan man ha så fel om en person… visst, jag inser på ett sätt men det som gör att jag inte inser är att jag VILL INTE tro på att en människa som uppvisat så fina sidor och verkligen fått mig att må bra/skrattat och känt mig uppskattad (vänligt) kan vara ett sånt svin… men jag måste inse antar jag! För vad vore jag annars för en människa!? En misslyckad sådan, med så lite självdistans och självinsikt, en människa som tycker om att bli sviken bara man mår bra för stunden, en människa som låter sig utnyttjas av en annan människa, en människa som vägrar inse, en människa som lever i förnekelse? Ja det vore jag, allt detta för att få känna det välmååendet och gemenskapen som kändes speciell.. en vän som man har så mkt gemensamt med? !
Men förändrar det här situationen egentligen? Den faktiska sanningen finns ute i offentligheten (inom min vetskap) men han är fortfarande samma person som då det var utom min vetskap? Det hade ju fortsatt om inte sanningen kommit ut, men det hade ju fortf varit ett faktum/samma situation…
Jag ville lära känna människan
Jag vill fortfarande lära känna människan
Jag är dum i huvudet?
Vad ska man göra?!
Jag ville lära känna människan
Jag vill fortfarande lära känna människan
Jag är dum i huvudet?
Vad ska man göra?!
Man ska ge sig ut och dansa vidare! Det tror jag :)
SvaraRadera